Skrevet av Anna Klintberger Wändahl, arkeolog ve utgravningen på Søndre gate. Denne teksten er fra 2016 og det har blitt gjort nye analyser av materialet i etterkant. Les rapporten her.
Denne teksten er også publisert på norsk på Kulturminnebloggen
Idag, den 23 november, firas klemensmäss och detta vill vi som jobbar vid den arkeologiska utgrävningen av Klemenskyrkan i Trondheim gärna uppmärksamma. Klemensmäss firas till minne av sankt Klemens, men vem var han egentligen?
Klemens föddes i Rom i mitten av första århundradet och tros ha varit en frigiven slav eller son till en frigiven slav. Han fostrades i den hedniska tron, men kom att omvändas efter att ha hört en predikan av apostelen Barnabas. Klemens var en av de första påvarna från Rom, och är känd för sitt brev till församlingen i Korinth, Första Clemensbrevet (Odden 2016).
Enligt tidiga skrifter ska Klemens ha blivit bannlyst från Rom av kejsaren Trajan och skickad till slavarbete i Krim. I Krim arbetade Klemens med att missionera för den kristna tron, vilket inte uppskattades av kejsaren. Hans arbete fick ett hastigt slut då han led martyrdöden ca år 100 e.kr. Han ska ha dödats genom att bli slängd i Svarta havet med ett ankare fäst runt halsen, och är därför ofta avbildad med ett ankare.
På grund av omständigheterna kring hans död så förknippas Klemens med de som riskerar dras ner och drunkna i havet och är därmed ett av skyddshelgonen för sjöfarare. St Klemens kopplingar till vatten förklarar kanske varför många av de kyrkor som dedikerats till honom är placerade i anknytning till vadställen och områden som översvämmas (Crawford 2004:102f; Odden 2016). Det verkar även kunna stämma med vår utgrävningsplats, när kyrkan byggdes måste vattenlinjen ha varit mycket nära kyrkan.
Enligt legenden ska delar av St Klemens kropp inklusive hans huvud ha hamnat hos den kungliga familjen i Kiev. Om man ska tro Snorres saga var Olav Tryggvesson mycket uppskattad av kungen och drottningen där (Crawford 2004:103).
Vi vet att den kyrka som Olav Tryggvesson grundade på sent 900-tal var helgad till St Klemens och det är ju lätt att tänka sig att han kanske fick en relik med sig hem som gåva från kungligheterna i Kiev. Detta skulle kunna förklara varför han valde att bygga en St Klemenskyrka, den kyrkan som vi arkeologer i Trondheim just nu arbetar med. Det finns en intressant koppling också mellan Olav Haraldsson och St Klemens, båda är nära förknippade med källor, och likväl som det finns Olofskällor finns det St Klemenskällor.
I Norge kallas dagen också för båtsok, det är då fjordarna börjar att frysa till och det var dags att ta upp båtarna på land (enligt traditionen). Dagen markerar även ankomsten av vintern och dess vinterstormar, och enligt folktro visar dagens väder vilket väder som kan förväntas under den kommande vintern. Är det kallt denna dagen kommer det även vara kallt den kommande tiden, men om klemens är mild kommer vintern att bli mild. Så den snö som just nu faller i Trondheim kan betyda att vi får en snöfylld vinter och kanske till och med en vit jul…
Referenslista
Crawford, Barbara E., 2004. The churches dedicated to St. Clement in Norway, s. 100-131. Collegium Medivale. Universitetet i Oslo.
Odden, Per Einar, 2016. Biografi av den hellige pave Klemens I (-~97). Den katolske kirke. Norge. [22.11.2016]
http://www.katolsk.no/biografier/historisk/clemens1